Igår var det öppet bokprat på biblioteket i Tumba. Temat för bokpratet var Skräck och mysterier. För er som missade bokpratet tänkte jag ge lite tips på riktigt läsvärda skräck-/mysterieromaner – för visst är det något visst med den sortens böcker såhär mitt i oktober?
När man läser (om) skräckförfattare kan man nästan tro att det är en uteslutande anglosaxisk företeelse. Ärligt talat har jag knappt lyckats hitta något annat heller – men det finns klart lysande undantag. Ett av dem är den ryske författaren Nik Perumov. Han har gjort sig känd i sitt hemland som en stor Tolkien-entusiast och fått flera s.k. fan fiction-berättelser publicerade i tidskrifter och annat. Fan fiction är när glada amatörer skriver egna berättelser som utspelar sig i andra skönlitterära miljöer – t.ex. Tolkiens Midgård.
Perumovs främsta framgång är serien Svärdens väktare. Berättelsen utspelar sig i något liknande Tolkiens Midgård – där finns alver, orcher och trollkarlar, men de flesta omänskliga raserna är förslavade av människorna, som har eliminerat stora delar av det urgamla magiska arvet i sin besinningslösa strävan efter pengar och makt. De första tre delarna har översatts till svenska och finns att låna på Biblioteken i Botkyrka. Personligen tycker jag att han tillför fantasy-genren något nytt och fräscht, men har lite svårt för den typiska (?) ryska humorn och hans något omständiga språk.
Även Sverige har fostrat några berömvärda skräckförfattare. En av dem är såklart John Ajvide Lindqvist, som väl knappast behöver någon närmare presentation, men också nykomlingar som C. J. Håkansson och Andreas Marklund samt bortgångna Mare Kandre förtjänar att omnämnas. Håkansson debuterade 2007 med romanen Fjärilen från Tibet och Marklund i år med sin Skördedrottningen. Mare Kandre är inte en utpräglad skräckförfattare, men hennes romaner Bübins unge och Bestiarium kan placeras inom den gotiska traditionen och är, liksom boken Aliide, Aliide, mycket svarta berättelser om mänsklig ondska och svaghet.
Ja, sen är det tyvärr rätt tunnsått med icke-anglosaxiska skräckförfattare. Självklart ska man inte glömma E. T. A. Hoffmann, som trots allt är en av den romantiska mysterielitteraturens förgrundsgestalter, men han är ju knappast dagsaktuell längre… Men är det någon som kan ge mig lite bra tips på andra författare från andra kulturer, så varsågoda!
/Sara
