”Om nu kvinnorna inte är någon samling flyktiga och lättsinniga varelser, varför ska de då i oskuldfullhetens falska namn tvingas förbli okunniga?”
Denna fråga ställer sig kvinnorättsförsvararen, författarinnan och filosofen Mary Wollstonecraft om kvinnors uppfostran i sitt mycket agiterande verk Till försvar för kvinnans rättigheter (1792). Mitt under franska revolutionen tillkom i rasande fart (inom loppet av bara några månader) denna förargade, ledsna och i stycken hånfulla replik dels på den reaktionäre filosofen Edmund Burkes opposition mot revolutionen och dels på att den nya franska jämlikhetsförfattningen uteslöt kvinnor. Flitigt citerar hon, argumenterar mot och raljerar över filosofen Jean-Jacques Rousseaus tal för den kvinnliga ”falska dygden” som han förespråkar i sitt uppfostringsprogram Emile (1762). Kristen morallära, empirism och upplysning är de läror och filosofier Wollstonecraft tar avstamp ifrån i sin obarmhärtiga attack mot de patriarkala strukturer som förminskar gifta kvinnor till ”barn – de klär upp sig, målar sig och gör sig till en parodi på Guds skapelse”. Intensivt, kunnigt och engagerat argumenterade Wollstonecraft för kvinnans rätt till självständighet samt möjlighet att stärka sitt intellekt och sina kunskaper genom att få tillträde till samma utbildning som män.
Wollstonecraft själv var ingen vän av äktenskap utan hade levt med en älskare utan att ta hans namn och med honom fått dottern Fanny som hon uppfostrade ensam i London sedan älskaren övergivit henne. Slutligen gifte hon sig med den radikale filosofen William Godwin som hon fem år tidigare träffat på en tebjudning. Till världen satte detta par Mary Wollstonecraft Shelley som sedermera blev en av den viktorianska periodens främsta skräckromantiska författare, mest känd för mästerverket Frankenstein (1817). Dotterns uppväxt och utveckling fick dock inte modern uppleva eftersom hon avled i blodförgiftning strax efter att hon fött Mary. Wollstonecraft var vid sin död en hyllad feminist (en något anakronistisk term i sammanhanget eftersom den inte fanns på Wollstonecrafts tid) men sedan den sörjande Godwin publicerat intima detaljer om hustruns tidigare kärleksliv fördömdes hon för flera decennier framöver. Mer än tvåhundra år har gått sedan Mary Wollstonecraft skrev att ”ett felaktigt undervisningssystem, som bygger på böcker skrivna av män som inte betraktar kvinnor som mänskliga varelser” var orsaken till att det stod illa till med kvinnans ”förmåga att tänka” (en brist som hon även anklagade de behagfulla kvinnorna själva för att bidra till). Idag ser utbildningssystemet annorlunda ut än i slutet av 1700-talet men vem blir inte uppfriskad, upprörd och hoppfull 2009 av att läsa en trettiotreårig rebells försvar för kvinnans rättigheter?
Finns det något om eller av Mary Wollstonecraft på biblioteket?
/Ika
Etiketter 1700-talet, filosofi, kvinnosaksfrågor, Mary Wollstonecraft
